Det pratas ofta om låg självkänsla vid spelberoende. Det nämns i forskning, i behandling och i samtal. Men det blir ofta just det – något man konstaterar.

Frågan är vad det faktiskt innebär i praktiken.

En ny studie från 2026 ger en tydligare bild av hur central självkänslan är – och varför den behöver få en mer konkret plats i behandling.

Självkänsla har ett starkt samband med suicidtankar

Studien undersökte 112 personer i riskzon för problemspelande. Resultatet var tydligt: låg självkänsla var starkt kopplat till ökad förekomst av suicidtankar.

Självkänslan förklarade cirka 34 % av variationen i suicidtankar, vilket är en betydande andel. Det innebär att hur en person ser på sig själv inte bara är en bakgrundsfaktor – det är en central del av riskbilden.

Ju högre självkänsla, desto lägre nivå av suicidtankar.

Sambandet är starkare i vissa grupper

Forskningen visade också att sambandet inte ser likadant ut för alla.

Effekten av låg självkänsla var nästan tre gånger starkare hos män än hos kvinnor.
Hos gifta personer var kopplingen starkare än hos singlar och frånskilda.
Och hos personer med lägre utbildningsnivå var sambandet tydligare än hos högutbildade.

Det här visar att självkänsla inte verkar i ett vakuum. Den påverkas av livssituation, ansvar, förväntningar och tillgång till resurser.

När spelproblem påverkar självbilden

Studien lyfter något som ofta märks i praktiken: spelproblem påverkar inte bara beteendet, utan också självbilden.

Förluster, lögner och konsekvenser över tid bidrar till att bryta ner känslan av egenvärde. Det handlar inte längre bara om vad man gör, utan om hur man ser på sig själv.

Man kan börja uppleva sig som en belastning, särskilt i nära relationer.
Man kan känna att man inte lever upp till förväntningar, särskilt som man eller försörjare.
Man kan tappa tillit till sin egen förmåga.

Den typen av inre processer är starkt kopplade till ökad psykisk belastning och i förlängningen suicidtankar.

Relationer är inte alltid en skyddsfaktor

En intressant del av studien är att gifta personer visade ett starkare samband mellan låg självkänsla och suicidtankar.

Traditionellt ses relationer som skyddande, men här pekar resultaten på att relationer i vissa fall kan förstärka pressen.

Känslan av att svika, att orsaka ekonomiska problem eller att inte leva upp till rollen i familjen kan göra att självkänslan påverkas ännu mer.

Det betyder inte att relationer i sig är negativa, utan att kontexten spelar roll.

Självkänsla som både risk- och skyddsfaktor

En viktig slutsats i studien är att självkänsla fungerar i två riktningar.

Låg självkänsla ökar risken för suicidtankar.
Högre självkänsla fungerar som ett skydd.

Det gör självkänsla till något centralt att arbeta med – inte bara som en följd av spelproblem, utan som en del av både risk och återhämtning.

Problemet i praktiken – vi pratar om det men tränar det inte

Trots att självkänsla lyfts i forskning och behandling, är det ofta oklart hur den faktiskt ska stärkas.

Det blir lätt ett konstaterande:
“du har låg självkänsla”

Men utan att det följs av konkreta arbetssätt riskerar det att stanna där.

Här finns ett glapp mellan forskning och praktik.

Hur självkänsla faktiskt kan byggas upp

Utifrån både forskning och klinisk erfarenhet handlar det sällan om att förändra tankar direkt. Det handlar om att skapa nya erfarenheter.

Att börja göra saker annorlunda i vardagen.

Att bygga tillit till sig själv genom handling.

Det kan innebära att:

Göra det man bestämt sig för, även i liten skala
Stå kvar i obehag utan att fly
Ta ansvar för konsekvenser utan att förstärka en negativ självbild
Skapa struktur i vardagen
Minska undvikande stegvis

Det är genom sådana processer som självbilden gradvis kan förändras.

Slutsats

Den här studien visar tydligt att självkänsla är en central faktor vid spelproblem, särskilt i relation till suicidtankar.

Den påverkar hur människor tolkar sin situation, sina relationer och sig själva.

Och kanske viktigast:

Att arbeta med självkänsla kan inte stanna vid att förstå den.
Den behöver tränas, byggas och utvecklas i praktiken.

Stay Safe!

Team NoGame